Diagrammet visar investeringskvoten i näringslivet, det vill säga bruttoinvesteringarna i förhållande till bruttonationalprodukten, BNP.

Det fysiska kapitalet, såsom maskiner och byggnader, förslits och blir omodernt. Därför behöver företagen avsätta en förhållandevis stor andel av produktionen i nyinvesteringar, för att inte tappa produktion och konkurrenskraft i framtiden.

I Sverige har näringslivets investeringskvot fallit sedan de relativt goda åren på 1980-talet. Det största raset inträffade i början av 1990-talet och därefter har investeringarna haft svårt att öka i någon betydande omfattning. Högkonjunkturen kring 2006 och 2007 har visserligen gjort att investeringskvoten har ökat något igen. Samma mönster syns vid den förra högkonjunkturen, strax innan millennieskiftet. Dessa båda toppar ligger dock långt under 1980-talets nivåer. Dessutom sjönk investeringarna igen under 2009, som en konsekvens av den internaitonella lågkonjunktur och de osäkra finansiella förhållandena som rådde under det året.

Procentuellt minskade även bostadsinvesteringarna kraftigt i början av 1990-talet. Ett skäl till detta var att de omfattande subventionerna till bostadsbyggandet togs bort vid denna tidpunkt. Under senare år har bostadsinvesteringarna visserligen ökat, men de är fortfarande relativt låga sett ur ett historiskt perspektiv.

När ett svensk bolag köper upp ett utländskt bolag innebär det ett utflöde av direktinvesteringar från Sverige. Omvänt skapas ett inflöde när ett utländskt företag köper en svensk verksamhet. Under 2007 förvärvade till exempel svenska SSAB det nordamerikanska bolaget IPSCO. Detta syns tydligt i statistiken då utflödet ökade från drygt 160 till cirka 250 miljarder kronor mellan 2006 och 2007. Sedan 2003 har dock direktinvesteringarna ökat trendmässigt, både till och från Sverige. År 2009 var dock ett trendbrott som en konsekvens av den internationella lågkonjunkturen som rådde under året.

Det mest slående i diagrammet ovan är annars förmodligen de stora in- och utflödena av direktinvesteringar som skedde under slutet på 1990-talet. Att direktinvesteringarna i Sverige ökade så kraftigt under denna period har flera förklaringar. För det första har den ökade globaliseringen spelat en stor roll. Svenska företag har förlagt verksamhet till utlandet och även försökt växa på nya marknader genom utlandsförvärv. Denna utveckling har givetvis också påverkat Sverige.

Andra viktiga förklaringar till 1990-talets stora ökning är det svenska EU-inträdet 1995 och de avregleringar som genomfördes under det förra decenniet. Avregleringarna inom exempelvis finanssektorn samt tele- och elmarknaderna har ökat möjligheterna för utländska aktörer att investera i Sverige. Vidare minskade EU-inträdet omvärldens oro över att investera i Sverige, bland annat eftersom det säkerställde att Sverige blev en permanent och fullvärdig del av EU:s inre marknad.